Resvecka? Hell yes!
Denna vecka och nästa kan man säga att jag är ute och flänger...
Stockholm-Umeå-Stockholm-Jönköping-Kalmar-Jönköping-Göteborg-Jönköping-Sävsjö-Jönköping.
Puh!
Hans ord är lag.
Med patienter som Zlatan, Anja och Puyol kändes det som att jag var i goda händer. Han kunde iallafall konstatera att min högra knä faktiskt är kasst, och han hade inte rekommenderat mig att fortsätta med handbollen om jag var hans dotter. Det bör tilläggas att han tyckte att jag ska avgöra detta själv, eftersom att jag inte mår särskilt bra om jag inte får eller kan vara med och spela.
Det blir dessutom en operation till. Kul. Sjunde gången gillt, liksom.
Han var så otroligt ärlig och det uppskattar jag som fan. Enda hoppet är en operation till, men det är inte säkert att det blir bra, men ändå värt ett försök, tyckte han.
Det blir alltså en tripp till hit till Umeå någon gång i vår.
Proppen! Får jag bo hos dig igen då?!
På besök i Norrland
Bussen till Stockholm gick 06,20 i morse och flyget därifrån till Umeå gick kl 15. Lååång dag.
Imorgon bär det av till IKSU idrottsmedicin där det ska bedömas om mitt knä kan bli bra. Kanske blir det operation direkt, kanske inte. Hursomhelst är jag sjukt nervös. Som tur är följer Proppen med och håller handen. =)
Direkt när jag landade idag kom hon och hämtade mig och så åkte vi till Sikeå och tränade handboll. Nu har jag otroligt ont, och kommer antagligen inte kunna gå imorgon, men det är det värt. Idiotisk inställning, jag vet. Men alla som håller på med någon idrott vet vad jag pratar om.
Nu ska vi sova. Natti.
=)
Dagen i korthet
Möte.
Inventering.
Inventering.
Lunch.
Möte.
Inventering.
Inventering.
Tråk.
Happiness
Handboll = Lycka.
Det kan vara det bästa som finns. Att ge lite stryk, få lite stryk, göra mål, finta bort försvararen. Så sjukt kul!
Jag trodde inte att det skulle gå så bra. Jag var faktiskt inte dålig. Nu vill jag börja spela handboll på riktigt igen.
Eller förresten, jag har aldrig ansett att jag har slutat. Jag har bara haft en tillfällig svacka.
Idag kommer ju såklart bakslaget. Jag haltar som om jag har ett träben, men vet ni vad? Det är så j*vla värt det.
Jag somnade med ett leende igår. =)
Gammal är äldst.
"-Jag skulle vilja ha en synundersökning."
"-Absolut, det fixar vi..."
...............
"-När är det du är född?" frågar jag henne
"-161130, så det är ju inte konstigt att mina ögon blir lite trötta på kvällen.."
Hon är född 1916. Och står upp. Spinger nästan ut ur butiken, glad som få.
Jag har lite svårt att släppa det här.
1916. Hon föddes alltså fyra år efter Titanic sjönk. (För visst sjönk hon 1912?)
Fatta hur gammalt det är.
Ikväll smäller det!
Irving har rätt.
Det var så lamt så jag vet inte vad.. Ingen vågade lägga det där avgörande passet, chansa lite. Och ligger man under med 12 bollar med 10 min kvar, spelar det väl ingen roll om man gör en liten chansning...?
Platt fall, som det brukar stå i tidningen.
Det blev ett snabbt inlägg.
Ses!
Handboll!
Men mest för att jag själv ska snöra på mig dojorna på tisdagkväll. Håll tummarna, är ni snälla! Både för herrarna ikväll, och för mig på tisdag. Så fixar jag klisterblåsorna...
Tjingeling!
Trevlig helg!
Behöver jag tala om att jag satt på tåget hem och analyserade varenda människa? Huvudet var helt såsigt efter två dagars intensivkursande. Väl tillbaka på jobbet är jag begravd i papper och slipjobb. Suck.
Men snart är det helg!
Idag bokade jag även min biljett till Umeå. Om jag skulle flugit från Jönköping till Umeå skulle det ha kostat mig 5500 kr, men Anna tipsade om att flyga från Stockholm istället, så en enkel resa uppåt kostade bara 800 kr. Bra tips Annapanna!
Nu. Jobb.
Time for Norrland
(eller nåt). Sen eventuellt en operation efter det. Jag är nervös.
Mindre kul att de flygresor jag tittat på kostar 5500 kr tur och retur. Billigt. Verkligen.
Jag kommer till solen en vecka för dom pengarna.
I valet och kvalet
Nu är ju mitt knä ganska kasst, men med tanke på att jag ska upp till Umeå Universitetssjukhus (och träffa Zlatans naprapat, coolt!) så finns det faktiskt hopp om att det blir bra.
Nu till ett annat problem. Jag vet inte om jag vågar. Jag vet att jag kommer vara urkass eftersom jag knappt hållit i handboll på tre år och jag vet också att jag inte kommer kunna bli så bra som jag var innan.
Och man vill ju inte vara dålig...
Jag vet inte vad jag ska ta mig till...
Läs inte. Tråkigt inlägg.
Anna och jag kommer klä upp oss till tänderna i våra partyblåsor och dricka (förhoppningsvis) gratis.
Halv åtta ska vi vara på plats på Sliver som jag egentligen bojkottat pga otrevliga vakter.
De hade nog bara en tillfällig svacka den dagen. Men man kan ju inte ha en tillfällig svacka jämt, då är det ju bara en svacka.
Jag får väl puta lite med min "bebismage" så smälter de nog. Ja, jag har lite svårt att släppa det..
Jag vet däremot inte riktigt hur jag ska hinna klart till halv åtta. Jag slutar 18,15, men förhoppningsvis kan jag smita tidigare. Tur att jag kan vara snabb när jag vill.
---------------------
Igår beställde jag nya glasögon. Igen. Man blir lite skadad när man jobbar med det..
Vilket meningslöst inlägg. I'm out.
Visst fan, trevlig helg! =)
Klarvaken
Imorse vaknade jag 03,58, dyngtrött. Fan, ska jag gå upp nu, var första tanken som for genom huvudet.
Sen tittade jag på klockan, och jag skulle ju inte upp. Än. Tänkte gå och träna innan jobbet, men tänkte att om jag är så här trött sen... Glöm att jag går upp.
Klockan var ställd på 06,30, och jag vaknade 06,20, fortfarande dyngtrött, men låg och störde mig på något utanför. Minns inte vad. Till slut masade jag mig till gymmet iallafall och nu känns det hur skönt som helst! Får man bara tummen ur så blir ju allt bra, varför fattar man inte det?!
Jag hörde för övrigt nyss på radion att det var fullmåne inatt, om nån mer än jag hade svårt att sova.
Time for breakfast.
Gravid.
"-Nämen! Smittar det där av sig här?!", samtidigt som hon tittar menande på min mage.
En arbetskamarat fick nyligen barn och kunden syftade på det, antar jag.
Jag har ingen bebismage. Faktiskt så har jag ganska platt mage, men ändå tar jag åt mig.
Dumma tant. Kasta inte sten i glashus.
Dumma mig som tar åt mig.
Skitknä.
Igår sprang jag 5 km och idag.. Ja, vad ska man säga. 5 km är ändå inte långt, det borde man klara, men nej, inte mitt knähelvete.
Allt gör ont och jag är trött på det. Kommer det någonsin bli bra? Tveksamt.
Keratoconus - äckligt!
Det finns en sjukdom som heter keratoconus. Den innebär att hornhinnan börjar växa utåt, som en kon. Därav namnet.
I pärmen jag läste fanns massa bilder, och speciellt en bild kunde jag inte sluta tänka på.
Den kommer här:

Hur blundar man med det?? Usch.
Orättvist
Han är förlamad i ena sidan och tappar mer och mer på talet.
Snart ska det sättas in en dunderkur som vi sätter allt hopp till.
Han ska bli pappa i vår. Fyllde 30 nyss.
Var finns rättvisan i det?
Bye bye smidighet, hej hej träningsvärk
Igår fick sig benen en rejäl omgång, så jag nästan trillade ner för trapporna på Friskis.
Hur stört det än låter så älskar jag den känslan, när man tagit ut sig så pass mycket att man knappt orkar stå upp.
Idag behöver jag hjälp när jag ska sätta mig ner, och det blir värre imorgon. Men det gör inget.
Nu väntar väl nån vecka med konstant träningsvärk, för nu ska fläsket bort!
(Ja, jag vet att jag inte är tjock, men det känns så)
Wish me luck!