These words are my own...

Äntligen fredag! Är så sjukt otaggad att jobba idag så jag vet inte vad jag ska ta vägen, jag vill bara gå hem.
Tack och lov är Linda tillbaka så jag slipper sitta själv.

Hade dessutom en helt störd dröm i morse också, men den mindes jag bara precis när jag vaknade.
Fast jag kommer ihåg att den var knäpp. Knäppt.

Jag måste bara berätta om en dröm som jag hade för ett tag sedan. De flesta har redan hört om den, men jag måste bara skriva ner den så jag inte glömmer..

Jag var tillsammans med alla grabbarna i EMD. Samtidigt. Vi bodde på jobbet (ska jag tolka detta som att jag jobbar för mycket?), som naturligtvis inte var jobbet i drömmen. Detta drömmer jag på morgonkvisten, vilket betyder att jag är mittemellan att sova och att vara vaken. Det vet jag, för jag hörde bilarna köra på Kungsgatan.
Hur som helst, plötsligt hör jag mig själv snarka.
Direkt blir jag klarvaken och tänker "Oh nej, dom kan inte få höra mig snarka redan!"  och jag känner hur jag rodnar. Innan jag fattar att det inte ligger någon Danny, Mattias eller Erik bredvid mig, blir jag tvungen att sätta mig upp i sängen och kolla runt i lägenheten så dom verkligen inte har hört mig snarka. Varför gjorde jag så stor grej av det?

Till sist fattar jag att jag faktiskt är själv i lägenheten och börjar gapskratta åt mig själv.
Den stunden innan det kopplar hade jag gett vad som helst för att få se mig själv på video.

Stötte nyss ihop med exet. Om man nu kan kalla honom det, eftersom vi bara var ihop en månad..
Första gången sen han gjorde slut.
 
Vet inte hur många gånger jag gått igenom i huvudet hur det blir när vi verkligen ses, hursomhelst blev det inte som jag tänkt mig. Mycket bättre! Jag vet ju i och för sig inte hur han kände, men jag tyckte i alla fall inte att det blev stelt. Skönt.

Då var det avklarat. Varför bävar man så inför det?

Vet inte när jag senast hade en bra tisdag.
Som jag sagt tidigare brukar mina tisdagar vara för jävliga, men idag har allt gått som på räls.

Det kan vara så för att jag faktiskt inte tänkt på att det är tisdag, och antagligen är det så. Sånt här kan verkligen sätta sig på hjärnan, och ju mer man tänker på det, desto jävligare blir det. Jag få helt enkelt se till att ha massor att göra på alla följande tisdagar, så jag inte tänker på det.

Är det nåt bra på TV ikväll?

Nu ska jag göra ett sista ryck innan jag stänger. 

Pis aut.

Vet inte riktigt vad det var med mig igår. Kunde börja grina för allt. Jag menar verkligen ALLT.

Tittade på One tree hill. Grinade. Inte så konstigt kanske.
Tittade på Gossip girl. Grinade. Inte heller så konstigt.
Däremot blir jag lite rädd för mig själv när jag grinar åt Hål i väggen, för jag att jag tyckte synd om dem när de åkte i vattnet. What's up with that??

Lite andra saker som fick tårarna att komma:
*Jag kom på att jag skulle tvätta på morgonen och gå upp kl 06.
*Resan till Australien är ännu inte bokad.
*Resan till Australien kostar mycket.
*Jag betalade 5000 kr i restskatt.
*Min kollega hörade av sig och sa att hon var sjuk = Jag är själv på jobbet.
*Clara ringde. Graviditeten går bra.
*Jag har fortfarande ont i bröstkorgen efter det brutna revbenet, men även på andra sidan. (Lunginflammation?)
*Anna är långt bort.
*Maria har det lite tungt.

Jag hoppas verkligen denna dagen blir bättre. Än så länge är allt bra.

Läste nyss på Aftonbladets hemsida om "Artisten som misstänks ha misshandlat sin fru".
Denna artist är alltså Papa Dee som naturligtvis hävdar att han är oskydig. Det är de ju alltid. Även frugan hävdar att han är oskyldig.

Nu till problemet. Det finns vittnen till misshandeln. Flera stycken. Vänner till paret. Skulle alla dom ljuga för att förstöra deras äktenskap? Skulle inte tro det. Bura in fanskapet.

Äntligen har jag något att se fram emot, på riktigt!

Anna ska plugga i Australien i vår, och då tänker jag åka och hälsa på. Vi har pratat lite om det här tidigare, men nu känns det mer på riktigt. Jag har till och med kollat biljett. Tolv jävla tusen kostar den. Typ. Det kan det vara värt.

Tanken är att jag tar bort en vecka på min semester som är planerad i december, och åker till Melbourne i fyra (!) veckor i mars. Lovely.
Så som det ser ut nu kommer jag alltså vara ledig en vecka i december och fyra veckor i mars.
Åh, jag vill att det ska vara mars nu!

Men först måste jag betala min restskatt på 5000 kr. Så sjukt tråkiga pengar. Man tänker ju inte "Åh, nu fick jag 10 kr extra denna månaden", när det dras för lite skatt på nån lön.
 
Spara, Emma, SPARA! Är ganska dålig på det. Därför är det bäst att boka biljetten snarast, för då måste jag spara.

Härlig karaktär jag har...  =)


Puss

Hepp, kom inte in till kursstarten i januari. Fan. Blir så less. När är det min tur? =(

Festen i lördags var faktiskt kul. Har man inga förväntningar blir nästan alltid bra. Det slutade med att Emelie och jag gick ut, och eftersom jag inte varit på Sliver ännu, gick vi dit. Men OJ vilken kö. Dessutom måste man vara 23 för att komma in på lördagar ,så struntade vi i att ens försöka. Stå minst en timme i kö och sen bli nekad inträde kändes inte aktuellt.

Karlssons fick det bli istället, där har ijag jnte varit på ett år tror jag. Helt sanslöst vad fort tiden går...
Det slutade i alla fall med att jag hade alldeles för ont i fötterna (lånade pumps av Emelie, 8 cm klack), så jag gick hem i strumplästen. På vägen trampade jag i nåt blött, och kom på att det antagligen var nån som pinkat just där. Fy fan.


Ny vecka nu, och den börjar ju inte toppen, tyvärr. Vaknade med alldeles för ont i revbenet, men på andra sidan! (?)
Fattar inte hur det kan flytta på sig. Visserligen gör det ont på den brutna sidan också...
Ytlig andning har blivit min bästa vän.

Ha det!
/Emma

Jag måste vara den sämsta bloggaren, men ärligt talat så skiter jag i det.
Jag skriver inte här för någon annans skull, utan för min egen.

Just för tillfället sitter jag i min ensamhet på jobbet. Idag är det faktiskt ganska skönt att vara själv, eftersom jag vet att det bara är tillfälligt. Dessutom är det fredag. Älskar fredagar. Känslan av att man slipper ställa klockan till morgonen efter är underbar.


Kvällen kommer spenderas med Emelie. Antar att det kommer bli lite godis oxå.. =)
Imorgon är jag medbjuden till en av hennes kompisar på fest. Vet egentligen inte om jag är så värst sugen på det, men ingenting blir ju bättre av att jag sitter hemma och deppar.
Jag begriper inte varför man är en sån jäkla självplågare. Att läsa igenom gamla sms och undra var det gick snett fungerar inte. Man kommer inte fram till något bra ändå. Så imorgon blir det fest. Punkt.

Ha det fint!
//Emma

När ska skiten ta slut?
Det är inte rättvist att en blivande pappa som knappt hunnit fylla 30 ska få en hjärntumör!
Fy fan!