Att hålla fingrarna i styr
Skulle ut och springa en runda idag. När jag står och väntar på skjutsen i mina löptights kommer det upp en gubbe bredvid mig.
Han ser lite bekant ut och jag undrar i mitt stilla sinne vad det är han vill. Vila lite under promenaden?
Nehe då, rätt vad det är känner jag en hand på min rumpa, en liten smekning och sen klatsch.
Han daskar till mig på häcken!
Det tar ett tag innan jag fattar vad det är han pysslar med, sen kommer mitt minibryt.
-Vad fan håller du på med?!
Inget svar. Han går sin väg och flinar lite. Kvar står jag med hakan i backen. Helt chockad.
Nu i efterhand blir jag lite irriterad på mig själv att jag inte gav gubben en rak höger, men jag fattade verkligen inte vad som hände förrän han var en bit bort.
Vad som retar mig är att jag vet att jag sett honom någonstans, men jag vet inte var. När jag ser honom nästa gång ska jag fan klippa till fanskapet.
Den siste idioten är inte född än.
Han ser lite bekant ut och jag undrar i mitt stilla sinne vad det är han vill. Vila lite under promenaden?
Nehe då, rätt vad det är känner jag en hand på min rumpa, en liten smekning och sen klatsch.
Han daskar till mig på häcken!
Det tar ett tag innan jag fattar vad det är han pysslar med, sen kommer mitt minibryt.
-Vad fan håller du på med?!
Inget svar. Han går sin väg och flinar lite. Kvar står jag med hakan i backen. Helt chockad.
Nu i efterhand blir jag lite irriterad på mig själv att jag inte gav gubben en rak höger, men jag fattade verkligen inte vad som hände förrän han var en bit bort.
Vad som retar mig är att jag vet att jag sett honom någonstans, men jag vet inte var. När jag ser honom nästa gång ska jag fan klippa till fanskapet.
Den siste idioten är inte född än.
Kommentarer
Trackback