These words are my own...

Jaha, ny vecka, nya tag.

Är ledig från Scandic idag eftersom jag jobbade hela helgen, men är istället på Synoptik.
Vem behöver vara ledig i detta vädret?

Är så himla glad att jag inte har semester nu, fy fasen vad deprimerande. Eller ja, det är det ju ändå, snart augusti och vad har vi haft? Sju soldagar?


Har för övrigt kommit till sista steget för att bli polis. I höst ska jag iväg två dagar för att göra ännu fler tester, antingen i Göteborg, Kristianstad eller Stockholm. Då blir det IQ test och psykologtest bland annat.
Inget man kan träna till med andra ord. Kuggar man så är det bara att gilla läget.
Men jag misslyckas inte.


Förhållanden är inte att leka med. Vi har det lite jobbigt nu.
Jag vet att han älskar mig mer än någonsin, och jag älskar honom oxå, det är inte det.
Vi har väl kommit till den berömda treårskrisen. Tar vi oss igenom denna så är jag säker på att vi blir starkare än någonsin tillsammans. Gör vi inte det.... Det vill jag inte ens tänka på.

Jag velar fram och tillbaka. Och det tär på oss båda. Bajs.

Hur ska jag gå hem, när allt är så här?
Jag vet du kommer att se på mig sådär.
Och säga:
"-Vad har du gjort ikväll? Och vad har du bestämt?
Du sa du behövde tid, du hade tid."