Polis, polis potatisgris

Den 12e juni var jag i Sundbyberg och gjorde fystester till polisrekryteringen.
Hallå! Lilla jag...!

Det gick jättebra! Eller det är klart att man aldrig är helt nöjd, men jag klarade mig med god marginal.
Först gjorde vi löpningen. 2 km under 10.15 för tjejer. Var lite nervös för detta, pga mitt knä, men det gick jättebra.
9.08 sprang jag på, helt ok tycker jag.

Förstår inte dom som inte kommer förberedda till fysen, det är ju verkligen något man kan träna till. De senare IQ testerna är ju inget att göra åt om man misslyckas på... Det säger väl sig självt att man inte kan vara 40 år och halvfet när man ska löpa 2 km på tid.. Blir irriterad!

Sedan var det dags för Harres test. ett smidighetstest där man ska göra kullerbytta, hoppa över häck, krypa under häck i en viss ordning. Även detta på tid. 16 sek för tjejer, jag fick 13.84. Gott!

Sist var det dockan. Man ska lyfta en 77 kgs docka och släpa 15 m. Inte på tid. De sa exakt hur man skulle lyfta och vad man skulle tänka på, så det var inga problem.

Det som var så himla skönt under dagen var att alla stöttade varandra. Man såg inte alla andra som konkurrenter, utan mer som lagkamrater. Hade någon problem med något skrek man lite extra och peppade järnet.

Det var till och med en kille som sprang ett extra varv på löptestet för att hjälpa en tjej som hade det tungt.
Mycket fint gjort, det hade han lika gärna kunnat skita i.

När jag ändå var i Stockholm passade jag på att hälsa på Maria. Eller ja, jag behövde ju nånstans att sova oxå..
Hade kunnat sova i Uppsala hos några kompisar till mamma och pappa, men det kändes mer aktuellt att vara hos Maria och Ivar. Och det gick bara för dom att jag var där så det var ju inte mycket att fundera på..

Jag gillar verkligen henne. Tråkigt att hon är så långt bort bara... Det är inget knussel med henne, hon säger vad hon tänker och det är så himla skönt. Man vet att hon alltid är ärlig. Det är jävligt uppskattat.

Kände mig som en lantlolla i stora stan... Tittade på allt folk med öppen mun och såg allmänt förvirrad ut. Tunnelbanesystemet är ju som en djungel, tror det skulle ta mig flera år att lära mig det.
Men en sak stör mig. Är det så svårt att le??
Såg inte en enda göra det på stan.

Har inget mer att skriva nu..

Later! - Lantlollan Emma


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback