Glädjerus

Jag vet inte vad jag ska kalla mitt tillstånd riktigt. Ångestblandad eufori tror jag passar ganska bra, förstår ni vad jag menar då?

Imorgon ska jag spela min första handbollsmatch på väldigt länge. Jag är så nervös så jag vet inte vart jag ska ta vägen, samtidigt är jag så sjukt taggad så jag med allra största sannolikhet kommer gå upp som en sol på och ner som en pannkaka de första minuterna på matchen. Vilken lång mening det blev...
Jag vet och känner att känslan sitter i ryggmärgen, jag spelade ju trots handboll i 13 år innan mitt uppehåll.
(Som för övrigt har varit på nästan 4 år.)
Så dålig kan jag ju inte vara, även om jag känner sig mer kass än någorlunda bra.

När jag kommer hem från matchen kommer Charlotte och hälsar på, då blir det utgång. Vi kommer ha så kul!
Man märker vilka som är ens riktiga vänner, när man bara kan fortsättea där man slutade sist.

Later dudes!



Kommentarer
Postat av: Broström

Hur gick det då? Hallå!! Hur gick det? =) =)


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback